livsfunderingar och grejer

Munnen är torr och det tar emot i halsen när jag försöker svälja, huvudet är tungt och vill helst ligga på kudden just nu, men det är väl så det ska vara på natten? Natten är till för att sova och inte sitta vid datorn och bli förbannad på harpan för att det aldrig vill gå ut. men jag är på jobbet och då kan man inte sova minsann.
och jag ska inte klaga, jag älskar att jobba natt, natten är mysig. eller ja fast kanske inte på ett sjukhus, mina kära arbetskolegor skrämmer upp mig om spöken och läskiga människor som går omkring i kulverten på kvällar och nätter, alltså den vägen jag tar varje gång till och från jobbet.
redan turen att jag inte har stött på någon.
kvart i tre och så här trött har jag inte varit på länge så vet inte rikigt vad jag skriver om.
 och sova får jag inte göra när jag kommer hem heller för det blir direkt till John och hoppa på honom för han ska med mig till frisöer och hålla min hand medans jag kanske fäller en tår eller två. Ja jag är rädd för frisören, blir alltid missnöjd. men håret måste ju fixas någon gång.

Sitter och funderar över livet, vilket är väldigt farligt för min del. vart kommer jag vara om 5 år? kommer jag vara rikt eller bo på gatan. fortfarande bo hemma eller ha en awesome lägenhet? kommer mitt hår vara kort eller långt? kommer dom viktigaste personerna vara kvar eller kommer jag vara ensam? bo kvar i kumla eller någon annan stans? tjock eller smal? barn eller inte?
det är farligt att tänka framåt. Jag vet redan vart jag vill vara om fem år. ja jag vill bo kvar i kumla, jag vill ha en awesome lägenhet, långt hår, ha kvar dom viktigaste, ha barn, jobba inom vården, vara smal och bara älska livet.
men hur kommer det bli? jag vill vara där nu! Jag orkar inte vänta längre.

Herregud vilket inlägg dethär blev, ett väldigt konstigt iallafall. tur att typ ingen läser min blogg :) haha.
Ne men jag ska väl återgå till harpan och svära lite till.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0